Arbogadomen

Jag tycker att det är beklagligt att så många skulle sia om domen, innan den föll; och huruvida Hovrätten kommer att fria eller fälla, nu när Tingsrättens dom har fallit. För ärligt talat, hur många av dessa tror jag är insatta i fallet? Säkert en del, men lika säkert inte alla som har kommit till tals.

Jag känner mig illa till mods när folk tycker till i jobbiga ämnen, när de inte har fog för det. Experter som tidningarna anlitar. (De kan mycket väl vara professionella, det är inte poängen) Men om någon siar om hur en rättegång kommer att gå, det ger inte mig någonting. Ska jag bli glad nu, när hon fälldes, trots att tidningarna skrev att hon troligtvis skulle gå fri? Mer lättad än jag är över att hon över huvud taget blivit fälld? Det är jag inte. Inte mer än så.

Vad skulle konsekvensen ha varit om fallet varit det omvända, om experterna sagt att hon med all sannolikhet skulle fällas, men hon ändå frias? Vad hade hänt då? Det vet vi; det har hänt. Det blev ett otroligt ramaskri när två av fyra män friades från att ha våldtagit en trettonårig flicka i Motala för några år sedan. Varför? För att domstolen kommit fram till att just de två männen inte alls hade våldtagit henne, utan det hade bara de två andra gjort? Nej. Utan för att tidningarna hade fantiserat ihop en "trolig utgång" av rättegången. Löpsedelsdömt männen. Så folk blev förbannade. Men av vilken anledning? Borde de inte i stället ha blivit lättade, att det svenska rättsystemet fungerar och kan särskilja vad olika personer har för skuld utan att döma grupper av människor kollektivt?

Jag är inte slaviskt emot all typ av rapportering av rättegångar. Engla-fallet är ett tydligt exempel, där gärningsmannen har medgivit brottet, och det är legitimt att fråga sig vad han kommer att få för straff, innan han har dömts till det. Men här *vet* vi, så gott det går innan rättegången är avslutad, att han har begått mordet. När det gäller tyskan så har hon visserligen varit intressant under en längre tid, men polisen har inte lyckats säkra särskilt mycket faktiska bevis för hennes skuld. Hon dömdes till stor del på indicier. Att då i all väsentlighet utgå från att hon är skyldig, och be folk bedömma utgången på en rättegång, har jag svårt att se som god journalistik.